Från vänner och rökning till amning och solnedgång
Ett inlägg om dagens blandade reflektioner.
Hos Malou i morse satt Cissi Wallin med sin 3 veckor gamla bebis och pratade om olika saker som berör ämnet. Hon gjorde flera saker som störde mig.. bland annat har vi det här omtalade ämnet om amning. Ett ämne som många har åsikter om, vilket jag tycker är helt okej att ha, men huvudsaken är hur och när vi väljer att uttrycka dem. I min mammagrupp hade jag en tjej som inte klarade av att amma sitt barn för att hon tyckte att det kändes konsigt. Istället pumpade hon de 3 första månaderna ut mjölk och matade honom med flaska innan hon sedan övergick till ersättning istället. Vilket är något jag personligen inte kan förstå då det känns så naturligt för mig att amma mitt barn, men så länge det känns rätt för henne och hon är ärlig så tycker jag att det är bra.
Jag fick uppfattningen att Cissi inte riktigt (av okänd anledning) ville amma sitt barn men istället för att ärligt säga att det inte är något hon är bekväm med, känner för eller vill tycker jag att hon letade anledningar till varför hon inte behövde amma. Och sedan gör hon det som jag avskyr ännu mer, hon gör amningen till en jämställdhetsfråga. Hon säger att det "...dessutom handlar om en jämställdhetsfråga för helt ärligt skulle hon inte palla gå upp varje natt och mata...". Ordet "palla" känns för mig så oseriöst och omoget. Att mamman matar sitt barn har varit naturligt sedan urminnestider, likadant är det i djurvärlden där mamman diar sina barn. Mycket kan man diskutera när det gäller jämställdheten (om man nu tycker det är intressant) men jag tycker att det är total idioti att göra amningen till en jämställdhetsfråga.
Hade hon däremot sagt "jag är helt slut av sömnbristen och orkar inte mer..", så hade jag haft en annan förståelse..
Snart börjar det väl diskuteras om även männen kan bära barnen under graviditeten så att vi blir jämställda även i den frågan...
Sen blir jag så matt när det gäller dessa egocentriska rökare. De som ställer sig var som helst när som helst och tänder sin cigarett utan att för ett enda ögonblick fundera på om det är någon som kan störas.
Idag på perrongen står en ung kille och bolmar på sin satans cigarett och blåser ut röken från vänster till höger gång på gång. Människor barkom hostar och vänder sig bort, men bryr han sig?! Inte det minsta.
Av den anledningen hoppas jag innerligt att det blir förbud mot rökning på offentliga platser. För min del räcker det med utmärkta platser, vilket jag gissar att de flesta rökare skulle hata mig för. Är det ens möjligt att få igenom ett sådant beslut? Är det inte i typ Australien som de förbjudit rökning inne i city..?
Jag har dessutom hunnit reflektera lite över det här med vänner.. Det är så intressant med relationer som bara hänger på en person. Det är en personen som ringer för att kolla läget och det är samma personen som ser till att att man träffas, och då självklart hos den andra parten. Ändå får jag känslan av att det är den förstnämnda som också är orsaken till att man varken hörts eller setts på länge.. Inte att den andra personen kan ta sitt ansvar för att hålla liv i vänskapen.
(Aningen rörigt men jag hoppas att ni hängde med)
I vilket fall som helst så har jag ledsnat på sådana relationer och ger nu upp tills jag får något gensvar.
Slutligen så var mormor snäll ikväll och var barnvakt så att jag kunde åka till huset och måla.
Efter målningen tog jag dagens löprunda i vårt område och gode Gud så härligt det var. Att ha stranden och denna vackra omgivning så nära är en riktig lyx!!
