Tips & Thoughts

Idag har varit en tuff dag. Som tur är lyckades den vända i slutet av dagen, troligen tack vare att Tuva somnade lätt vid nattningen och har sovit gott sedan dess. Vilket i sin tur mest troligt beror på att hon endast sovit 1 timme totalt under hela dagen. 

I morgon är det fjärde babysim-passet som vi får hoppa över pga att Tuva fortfarande har diarréer. Det är så fruktansvärt sorgligt när jag vet hur mycket hon älskar sin simning. Vi hade först två tuffa veckor där Tuvas mage började strula, hon var allmänt grinig och ledsen och vi besökte läkare flera gånger för att se vad som var fel. Enligt läkarna var alla prover bra så det fanns inget problem. Vi skulle gå hem och avvakta. Om ni kan förstå hur mycket jag hatar ordet avvakta. Under veckan som gått kändes det ändå som att vi var på rätt väg. Hon började må bättre, var pigg och glad igen, antalet blöjor minskade och konsistensen blev fastare. Det kändes som att vi var på rätt spår. 

Igår, på min födelsedag tillika, märkte jag att Tuva började må dåligt igen. Under kvällen skrek hon som en galning, som när hon var nyfödd och gallskrek. Känslan var att hon hade ont någonstans men det är ju så svårt att veta. Natten var katastrof med en massa vakna stunder och dagen idag har varit galet jobbig. Hon har varit tokigt gnällig och ledsen större delen av dagen. Ibland önskar jag att jag bara kunde sätta mig ner och strejka som mamma. Vid flera tillfällen har hon hängt sig om min hals och lagt huvudet mot mitt precis som om hon själv var trött på att må dåligt. Då är det omöjligt att bli arg och irriterad på henne, man blir mer frustrerad på situationen. Vad gäller antalet blöjor och konsistens så är vi åter tillbaka på ruta 1. Hur länge ska vi avvakta och hur länge är det här måendet normalt som läkarna alltid ska slänga in. Allt är normalt med de här små liven. Först är det normalt fram tills de är 3 månader, sen förlänger de till 6 månader och slutligen kan det vara normalt ända upp till 1 år. Gränsen flyttas hela tiden. Jag blir tokig!! Jobbigt är också att hon som från början älskade mat, nu knappt äter något alls. Och sådant som hon tidigare klarat av att äta sätter hon nu i halsen titt som tätt. Så i morgon, om det inte är bättre, så ringer jag bvc för rådgivning.

Jag vill ju bara att min underbara unge ska få må bra!!

 

I förmiddags hade jag fikan med Kina-experten inbokad. Det var skitjobbigt med tanke på ovan problem. Jag fick stå och gå med Tuva i bärselen fram och tillbaka längs bordet för att över huvudtaget genomföra fikan. 

Trots detta kom vi fram till bra saker. Den största av dem var att även titta på tillverkare i Polen och övriga Balkan för att ha tillverkningen närmare Sverige och därmed kunna besöka fabriken oftare. En bra ide!! 

Jag fortsätter ändå min nuvarande kontakt med Daisy från Kina för att se vad de kan erbjuda men tittar efter andra ställen samtidigt. Spännande!!