Frustration
Just nu är en väldigt jobbig tid. Vilket också kan ha att göra med hennes förstoppningsproblem, eventuella tänder som är på väg samt den envisa svampinfektionen i munnen. (=mycket gnäll och missnöjdhet)
I vilket fall som helst så är det i övrigt en fantastiskt pigg och glad tjej MEN som har en vilja av stål och med ett enormt dåligt tålamod. Det är inte mycket med Tuva som är lätt, missförstå mig rätt.
Att åka vagn funkar bara om hon är trött nog att somna under turen, annars har hon ingen lust att sitta där och vill hellre sitta i bärselen. Och tro mig, jag plockar inte upp henne vid minsta gny utan väntar tills krokodiltårarna kommer och hela ungen vrider sig i vrede. Då har jag inte längre hjärta att stå emot. Dock börjar hon bli för tung för att bära i selen i längre sträckor så nu blir det ett mer påtagligt problem än tidigare.
Att åka bil då.. Samma sak. Fungerar bara om hon är trött nog att sova. Hon hatar att vara fastspänd så om det inte vore för spännet skulle det inte vara några problem. Och jag som hatar sådant som telefoner och datorer med små barn har fått ge med mig då Babblarna är räddaren i krissituationerna. Det ENDA som funkar är babblarna..suck!!
Då kommer vi till det värsta för tillfället.. Sömnen. På dagen är det bärsele, vagn eller biltur som funkar perfekt som sömnmedel då Tuva börjar bli trött.
När det gäller nattandet inför kvällsläggningen så önskar jag sååå att hon kunde somna i min famn. Och herregud vad jag har testat en massa. Att lägga henne ner i famnen är det värsta hon vet alltid alltid! Att ha henne i famnen innebär att bära på en klätterapa utan förmåga att slappna av, stört omöjligt. Jag har lyckats somna henne på det här viset med sång men det kan ta allt från 30-90 min (om det ens funkar) och jag är helt slut efteråt samt så har det varit en del tårar inblandat vilket jag inte vill ha. Min filosofi är att man ska somna trygg utan tårar, då mår barnet som bäst.
Att somna henne i sängen är också ett alternativ. Då ligger vi båda ner och så sjunger jag. Dock ligger det lilla energiknippet och rullar runt, kryper iväg, busar och gör allt annat än sover. Metoden är lika (o)säker som ovan och tar ungefär lika lång tid.
Tidigare har bärselen varit den snabba och smärtfria metoden då hon trivs bra där. Dock har till och med den varit ett problem några kvällar, som ikväll.
Efter mycket gnäll och gråt plockade jag upp henne. Kände mig nära ett sammanbrott. Varför ska allt vara så kämpigt?! Min energi töms fortare än vad den hinner fyllas på..
Vi sitter båda i sängen, hon tittar på mig med hennes största leende och det är svårt att vara irriterad. Danne ringer så jag sätter henne i mitt knä med högtalaren på och 10 min senare har hon minsann somnat till våra röster sittandes i mitt knä. Halleluja!! Första gången! Och jag som kämpat i säkert 1 h innan dess. Plötsligt händer det!
Nu ska jag krypa ner brevid min envisa älskade unge! God natt!
Bilden är lite mörk men jag har bildbevis.

Vet egentligen inte hur jag trillade in på din blogg från början, och inte heller vilken bärsele ni har. Men kan varmt rekommendera ErgoBabys 360. Bär med lätthet vår nio kilos bebbe långa sträckor och hela dagar nät det behövs. Världens bästa investering!